Nu händer det många roliga saker

I går damp katalogen med alla seminarier till höstens bokmässa i Göteborg ner i min brevlåda. Det var med spänning jag bläddrade fram i den. Och där – på sidan 34 hittade jag vad jag sökte. Kl 12:30 – 12:50 Fr 1230.1 Johanna Björkqvist, Elisabeth Lindström. Våra älskade orkade inte leva. Det var en rätt häftig känsla att se sitt namn tillsammans med Joannas. Vi har fått tjugo minuters tid för vårt seminarium som kommer att handla om hur journalisten och intervjupersonen möts, för att kunna tala om självmord i en familj.

 

bokmässan seminarier

Jag medverkar som en av tio personer som Joanna intervjuat i sin reportagebok om suicid och är så glad över att just jag blev tillfrågad om att medverka.

Det ska bli enormt spännande att delta på bokmässan. Jag kommer dessutom vara en av Grim förlags författare och ha med min bok I sorgens famn. Jag som tjatat i många år att jag vill åka på mässan. Nu är det dax och jag har med mig min debutbok! Wow! Så känns det! WOW!

Men det har hänt flera roliga saker med anledning av min bok. Jag berättade ju tidigare att jag blivit inbjuden till Uppsala författarsällskaps vårfest den 1 juni. Som en av tre debutanter medverkade jag och fick läsa ur min bok för en stor samling författare, poeter, översättare, dramatiker och kulturskribenter. Vi samlades ute på gården till det Walmstedska huset och jag fick ett glas med rosé i handen. Eftersom jag gillar att vara i tid så var jag först på plats om jag undantar sällskapets styrelsemedlemmar ordförande Maria Larsson, journalist och fackboksförfattare och ledamoten Lars Sund, författare även han.

Snart samlades fler och fler personer och det bildades små grupper där alla verkade känna varandra väl. Jag hamnade snart i ett sällskap där personerna presenterade sig med sina förnamn. Birgitta, Lilian, Karl och Anna. Jag kände mig väldigt välkommen och alla var trevliga och tog mig med i samtalet. Så småningom drog vi oss in i huset. Jag hade fått veta att jag skulle få börja läsa, och vi samlades i ett stort rum med ett enormt bord i mitten där åhörarna sattes sig. På väggarna hängde målade porträtt från gångna tider. Jag var både lugn och nervös på samma gång. Att läsa ur min bok inför så många personer som dessutom var proffs på det skrivna ordet är ju inget man tar lätt på. Dessutom är det känslosamt för mig att läsa om tiden efter Davids suicid. Det gick dock bra och efter mig läste Fredrik Hardenborg ur sin roman Ondskan är en blond pojke. Högläsningen avslutades av Elin Kvicklund, en ung poet, som läste några av sina dikter med en mycket speciell inlevelse – hon nästan sjöng fram orden. Vackert och speciellt.

uppsala författarförening debutanter 2015

Därefter blev det fortsatt mingel med ost,vin och bröd som tilltugg. En stor skål med jordgubbar fanns det också. Många kom fram till mig och berättade att de blivit mycket berörda av min text. Birgitta, med efternamnet Meurling, köpte en bok av mig. Hon är professor i etnologi och ville läsa den för att bättre förstå hur suicid påverkar de drabbade familjerna.

Nästan alltid när jag har berättat om min bok så kommer det fram personer med egna erfarenheter av suicid i kretsen av vänner eller familj. De blir extra mycket berörda. Så även denna kväll. Vi hade ett långt samtal om bristen på hjälp och stöd när det värsta händer.

Här följer namnen på några av alla de trevliga personer som jag kom i samspråk med. Förutom Birgitta Meurling så var det Lilian och Karl G Fredriksson som båda är översättare och att föreläsare – Karl är dessutom invald i Svenska DeckarakademinAnna Franklin, journalist och författare som gett ut diktsamlingen Isblommor med flera böcker, Reza Rezvani, iransk poet som är involverad i ett projekt som heter Poesi utan gränser där han får ungdomar med olika bakgrund att skriva och läsa sina dikter och Sten Bernhardsson från Kulturkontoret i Uppsala.

I vimlet märktes även Carina Burman, författare och  litteraturforskare, som skrivit en mängd litterära böcker  bl a  Bremer. En biografi och Min salig bror Jean Hendrich för att nämna några. En annan person var Dag Thelander från Reginateatern och Linn Spross doktorand i ekonomisk historia och författare även hon.

Lilian och Karl G Fredriksson Lilian och Karl G Fredriksson

Det blev en minnesvärd kväll som jag kommer bära med mig länge. Full av intryck och intressanta samtal satte jag mig på buss 811 hem mot Gimo igen.

Annonser

Om elizza24

Kvinna, änglamamma och världsmedborgare med stor familj. Make, tre söner - varav en i himlen, två sonhustrur och en massa goa barnbarn samt en katt och en hund, också de i himlen med lillhusse. Där finns även mina föräldrar och svärföräldrar. Nyfiken på livet och det andliga, det vi inte kan se. Gillar att möta nya människor, se nya miljöer, smaka på andra kulturer. Utbildar mig till medium hos MariaTherese Bohman Agerhill. Det är en tvåårig utbildning och vi beräknas bli färdiga 2015
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s